14 april 2013

Men vaf... - ska man aldrig få vara nöjd?

Efter en lååång vinter var vädret idag riktigt skönt och jag hade tid att ge mig ut på en skogstur efter lunch och fika med familj + svärmor. Började lite mjukt och jobbade mig igenom lite olika småbackar. Det kändes lite tungt men efterhand blev det allt bättre. Borta vid Björbobacken rullade jag nerför ett av DH-spåren och skulle sedan klättra upp. Denna backe har jag jobbat med många gånger, sent i höstas klarade jag den nästan och i år är målet att den ska klaras utan stopp. Det lät sig inte göras idag då fästet i lervällingen inte var mycket att jubla över. Första gången kom jag itne långt alls eftersom jag hade glömt att gå ner till mellanklingan fram. Bara att vända och ta sats igen. Försökte hålla farten uppe, det gick skapligt men på nå't skumt sätt slant kedjan in på lillklingan mitt i värsta branten. Snacka om temposänkning. Se'n var det snart stopp med slirande bakdäck. Nåja, ner igen. Kedjan var tillbaka på mittklingan, jag justerade twister-reglaget ett mikrosnäpp så den säkert inte skulle ramla in. På samma ställe hände det igen, denna gången tog det tvärstopp, typ "chain suck". Konstigt - sådär har det aldrig hänt förut. Kollade ner på klingorna, såg att stor- och mittklingan såg lite sneda ut. "Skumt, har inte märkt att jag har slått i något men det kan ju ha hänt i DH-rullet", tänkte jag. Av någon anledning böjde jag mig ner och tog i storklingan som satt lös!?!
Finn 2 fel...
På något mystiskt vis har alltså två av fyra skruvar som håller fast kedjekransarna vid vevpartiet lossat och ramlat bort. När jag tog i på brantaste stället vek sig mittklingan så kedjan ramlade ner på lillen. Riktigt skumt - jag har aldrig varit och skruvat på dom skruvarna, hur kan dom plötsligt bara lossna? Så det var bara att rulla hemåt och hoppas att inget mer skulle lossna på vägen. Det gjorde det inte, tack och lov.
Dagens Garmin:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar