Idag var det dags för träning med Ymer igen. Efter tisdagens långpass kände jag att det nog skulle räcka bra med att hålla junior sällskap på nybörjarträningen. Han har haft lite problem med att kedjan hoppar av från minsta kransen, så jag ville vara med och hjälpa honom lägga på den om det hände, och också se under vilka förhållanden det inträffade för att om möjligt kunna lista ut varför det sker.
Så långt resonemanget. Hela dagen idag var vädret väldigt omväxlande, så jag var beredd på att det kanske inte skulle bli någon träning. När det sedan dök upp en lite lurig grej på jobbet som drog ut lite på tiden började jag tveka lite till. Cyklade i alla fall hemåt i tid så jag kunde hunnit lasta bilen, klä om och åka upp. När jag öppnar dörren sitter sonen i pyjamas och är inte ett dugg åksugen. Jag känner träningsvärken i mina lår och tänker att "OK, lika bra".
En kvart senare har junior hunnit ångra sig, kommit på att han missar hoppträningen som skulle varit idag, gråtit över det och gått upp och lagt sig i ilskan. Han kom ner igen när maten var kvar, men det var väl rätt tydligt att det var rätt beslut att inte cykla idag. Mina lår är också nöjda med det beslutet...
Vi kör igen nästa vecka. Helgen blir cykelfri, så nästa pass blir distans på tisdag - om vädret tillåter - och nybörjarträning på torsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar