3 januari 2017

Årets första tur, dubbdäcksinkörning

Årets första tur blev en härlig upplevelse. Solen sken, det var helt vindstilla och några minusgrader. Planen var ju att ta det lugnt och hålla nere pulsen, så det gjorde jag. Set var 25 km kvar att köra in dubbdäcken så det blev asfalt ut till Sandared och vidare ut via Sandhult till Bredared, därifrån gick set sedan hemåt. När jag nästan kommit ut till Alingsåsvägen vek jag in på en stig ner mot Hestra IF:s spårområde. De hade dragit igång snökanonerna men det var inte mycket snö ännu, gott om plats att köra runt. Öster om klubbhuset åkte jag sedan lite skön singletrack hemåt. Skön avslutning på en fin mysrunda.
Nu är dubbdäcken inkörda så fortsättningsvis blir det grusväg och stig på mina rundor. Nästa pass blir torsdag - ser redan fram emot det!
Paus för telefonsamtal. Blev kallt om fingrarna

1 januari 2017

Hejdå 2016, kommer inte sakna dig...

Jahapp, så var ännu ett år slut och det är dags för ett litet bokslut över året som gick. Sammanfattningsvis kan jag säga att det var ett år med mest motgångar, men vi tar det i tur och ordning.
Året började i bra tempo men redan mot slutet av januari kom de första störningarna. 2 veckors träningsuppehåll i skarven januari/februari p.g.a förkylning. Gjorde ett par försök att komma igång i februari och mars men fick bara nya förkylningar. I mitten av mars gjorde jag helt uppehåll men förkylningen utvecklades ändå till en lunginflammation.Uppehållet förlängdes till början av maj. Sedan hade jag en frisk period maj - juli då allt kändes bra. Körde BCA-racet och tog mig runt helt OK båda dagarna, började sedan sikta in mig mer på längre MTB-sträckor i högt tempo med målet att köra en långloppstävling i år. 26/7 - 15/8 var det stopp igen men sedan hade jag två veckor som kändes fint då jag körde några riktigt sköna intervallpass med BCA. 30(7 anmälde jag mig till Västgötaloppet, 1/9 körde jag ett pass med BCA, 2/9 var jag förkyld igen. Se'n var det i princip slut på cyklandet för 2016 - med undantag för ett försök 1/10 som slutade med rasat frihjul och ett senare försök 19/11. Jag har försökt vänta ut förkylningen och ofta inte ens cyklat till och från jobbet - en tripp på under 2,5 km enkel väg. Hur jag än väntar har dock förkylningen suttit kvar - den har vandrat lite mellan huvud, hals och bröstkorg men aldrig riktigt försvunnit.
Nu är det nytt år, jag har gett upp när det gäller att vänta ut förkylningen. I morgon ska jag ta en lugn distanstur och slutföra inkörningen av de nya dubbdäcken jag köpte i början av december och började köra in den 10/12. Sedan ska jag fortsätta köra lugna turer med jämna mellanrum och hoppas att jag kan bygga upp kroppen så den kan slå bort förkylningarna. Drömmen är att jag i år ska kunna köra ett par långlopp - cykelvasan, Västgötaloppet, kanske några lopp till. Om formen finns till 1 maj vill jag köra förstamajloppet i Kvänum - jag har en speciell känsla för den tävlingen. Kör vi BCA-race i sommar vill jag gärna köra det också. Större planer än så har jag inte, jag vill framförallt kunna cykla ofta.
Jag vill ha fler sådana här dagar 2017!

16 november 2016

Att träna eller inte träna...

...ja, det är verkligen frågan för mig just nu: vågar jag träna? Sedan den 1 september har jag inte genomfört ett enda träningspass. Jag har gått promenader med hustrun, simmat några längder i poolen när vi var på Cypern, cyklat till och från jobbet.
Jobbpendlingen är just nu min enda riktiga motionskälla. Knappt 2,5 km som tar runt 10 min, i lugnt tempo. Det är väl bara backen hem som är lite ansträngande - en stigning på ca 20m på 600m sträcka. Tar väl inte i överdrivet mycket men mesar inte helt i alla fall. Hur som helst - mycket träning blir det inte. Om jag någon dag tänker att "i morgon kanske.." så nog fasen är halsen sur eller näsan täppt när nästa dag gryr. Börjar kännas tröstlöst. Har varit hos läkare som bara säger att "ibland får man flera förkylningar efter varandra, du får ta det lugnt".
Nä, nu har det tagits lugnt ett bra tag, jag vill röra på mig. Har börjat köra lite väldigt lätt styrketräning på kvällarna i alla fall - några små övningar jag hittade i senaste Bicycling.
Klubben började vinterträningen för två veckor sedan - cykling på löparbana inomhus. Mycket roligare än det låter och fantastiskt mycket roligare än att stå still i en källare. Jag skulle gärna vara med men får nog vänta ett tag till. Kanske att jag försöker få mig en lugn grustur på 1-2 timmar i helgen. Se'n får vi se hur det känns.

1 oktober 2016

Blåst...

Nej, rubriken har inget med vädret att göra. Det handlar om att jag blev blåst på det roliga idag. Efter en månads träningsuppehåll p.g.a. snuva och irriterade luftvägar tänkte jag idag köra en mycket försiktig runda på min Allebike. Efter gräsklippning svidade jag om och rullade iväg. Precis när jag började knäppte det till lite i baknavet, på samma sätt som det hade gjort när en kollega kände på cykeln på jobbet nyligen. Jag reagerade inte mer på det, men efter 2 km hoppade kedjan av i en nerförsbacke. Snopen klev jag av cykeln, lade på kedjan igen och rullade iväg. Rassel, så ramlade den av igen. Men vaf..???
Nu bytte jag från sportglasögon till "riktiga" glasögon och tog en närmre titt. Det visade sig att frihjulet inte gick runt. Försökte tvinga det, men det gick inte. Färdigcyklat för idag alltså. Jag styrde kosan hemåt och såg till att trampa hela tiden. Det gick bra i ungefär en halv kilometer, se'n släppte frihjulet åt det hållet. Nu var det frihjul åt båda hållen. Bara att lägga ner och gå hem sista biten.

Nu känns det plötsligt inte så illa att jag inte kunde ställa upp i Västgötaloppet - det hade varit rätt surt att få stopp i första backen med rasat frihjul...

24 september 2016

Västgötaloppet: DNS...

Den 30/8 berättade jag att jag var anmäld till Västgötaloppet. Jag skrev då att jag trodde det skulle gå bra bara jag inte blev förkyld.
Den 15/9 berättade jag att jag var förkyld och inte hade kunnat träna sedan den 1/9. Jag trodde då att förkylningen skulle vara borta så jag kunde köra ett test med lång distans, gel och grejer under påföljande helg. Så blev det inte. Den sista kittlande känslan i bröstet har envist dröjt sig kvar, men så sent som igår trodde jag ändå att det skulle vara OK.
När klockan ringde nu på morgonen kände jag en irritation i bröstkorgen, starkare än igår. Jag låg kvar en stund i sängen och funderade hur jag skulle göra. Till slut sa jag dock till frugan "nej, det blir ingen tävling idag". - Du har ju hostat rätt mycket i natt, var svaret jag fick! Jag har alltså hostat så hon har vaknat. Själv har jag inte märkt nå't, men det är kanske inte konstigt att det känns lite skumt i bröstet då.
Så det sista tvivlet släppte i och med hustruns svar. Det blir inget långlopp för mig i år. Hade jag haft lite snuva kunde jag kört, men den här nivån på förkylning vågar jag inte ignorera. Jag får utnyttja det perfekta cykelvädret till lite fix hemma i stället. Förhoppningsvis släpper förkylningen någon gång...
Välpreparerad, men inte hjälper det...

17 september 2016

Ny pendlarhoj!


Efter att ha fått hustruns MTB stulen utanför jobbet i somras har jag saknat pendlarfordon. Det är nu åtgärdat, tack vare en bekant som hade ett vrak över, som jag kunde fylla på med delar från ett eget vrak. 1+1=1 plus mycket att kasta...

15 september 2016

Vilar mig i form...

Den 30/8 anmälde jag mig till Västgötaloppet cykel. 1/9 körde jag ett bra träningspass med klubben, sedan var det stopp. Förkyld igen. Så nu får jag vila mig i form till Västgötaloppet. En och en halv vecka senare börjar förkylningen släppa så jag tänkte försöka få till ett långpass någon dag i helgen. Vill gärna känna att jag klarar 4 timmar med mycket backar. Har köpt lite gel och grejer som ska hjälpa mig, får se om det blir av.  Rapport kommer!